En novemberdag grå

I London kämpade jag på med min hälsporre och det innebar förmodligen att jag fick ryggvärk som jag nu kämpat med. Voltarentuben är snart slut och Panodilen också. Förmodligen är det den inflammationen som läkaren konstaterade för ett år sedan som kommit tillbaka.
Nog om detta. Förra veckan var vi på en föreläsning på hotell Eggers av konstnären Kent Larsson.
För er som inte känner till honom kan det vara värt att googla, jag har en liten tavla av honom men jag slog till och köpte ett grafikblad av honom.så nu har jag snart två spårvagnar på väggen hemma. Bild kommer när den är klar för leverans.
 I lördags hade vi fest/kalas för maken. Det var trevligt tyckte vi och även gästerna. Vi bjöd på dansk fläskesteg med svål och rödkål samt schwarzwaldtårta till kaffet. Mums.

I går var det bokcirkel med ett gäng tjejer jag lärt känna genom sonens ex. Denna gång var det Historieläraren av Matt Haig som diskuterades och den boken kan verkligen rekommenderas. Antingen kan man läsa den rätt upp och ner utan att analysera närmare men jag är som jag är och ser den på ett djupare plan och tycker den handlar om vad som händer om man fastnar i sin egen kropp. Vilken tolkning ni vill göra där håller jag öppen.
Nästa vecka bjuder på Operabesök samt ett besök på juliga Liseberg. Yngsta brodern bjuder också på traditionellt adventsfirande med glögg och skinka samt gröt.Säkert blir det något mer, exempelvis vill jag ut i skogen och plocka lummer och lingonris. Får se om ryggen håller.

En sådan här grå novemberdag  bjuder jag på en bild från Skagen. Inte denna dag förstås.